Digitalisering För Compliance

Säkerställa en säker arbetsmiljö enligt nationella myndigheter. Detta inkluderar riskbedömningar och förebyggande åtgärder för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

Tre exempel på lagar som företagare måste säkerställa efterlevnad med; Arbetsmiljölagen (1977:1160), Plan- och Bygglagen (PBL) och Lagen om skydd mot olyckor (LSO). 

Företag måste följa lagar och förordningar gällande arbetsförhållanden, inklusive minimilöner, arbetstider, hälso- och säkerhetskrav samt icke-diskriminering på arbetsplatsen.

Två exempel på lagar som företagare måste säkerställa efterlevnad med; Lagen om Anställningsskydd (LAS) och Diskrimineringslag (2008:567).

Följa lagar och standarder för redovisning. Detta inkluderar korrekt rapportering av finansiell information och transparens i finansiella rapporter.

Två exempel på lagar som företagare måste säkerställa efterlevnad med; Aktiebolagslag (2005:551) och Bokföringslagen (1999:1078).

Certifieringar utgör en central del av compliance-arbetet för företag inom många branscher. De fungerar som ett bevis på att ett företags produkter, tjänster, processer eller system uppfyller specifika standarder och kvalitetskrav. Genom att erhålla och upprätthålla relevanta certifieringar visar företag sitt åtagande gentemot kvalitet, säkerhet, miljöskydd och socialt ansvar.

Efterlevnad av dataskyddsförordningar som GDPR (General Data Protection Regulation) i Europa är avgörande. Företag måste säkerställa att personuppgifter hanteras på ett säkert sätt och att individers integritet skyddas.

Företag som importerar eller exporterar måste följa internationella och nationella regler och standarder, inklusive tullbestämmelser och certifikat.

Exportkontrollagstiftning, sanktioner, produktspecifika regelverk är sådant som ställer höga krav på spårbarhet och efterlevnad. 

Skydda företagets och kundernas data mot cyberhot och dataintrång. Detta område blir allt viktigare i takt med den digitala utvecklingen och  NIS/NIS2-direktiven, EU:s lagstiftning om nätverks- och informationssäkerhet, infördes för att stärka medlemsstaternas förmåga att hantera cyberhot och säkerställa en hög gemensam nivå av säkerhet för nätverk och informationssystem. Direktivet omfattar sektorer som klassats som kritiska, bl.a. energi, transport, bankväsen och hälsovård, kräver att dessa sektorer vidtar lämpliga säkerhetsåtgärder och rapporterar allvarliga incidenter

Enligt lagstiftningen är företag skyldiga att föra noggranna loggar över alla personer som innehar insiderinformation. Detta inkluderar information om när en person blir insynsperson, deras tillgång till insiderinformation, samt alla beslut eller transaktioner som genomförs baserat på denna information. Loggarna måste uppdateras regelbundet och bevaras på ett sätt som garanterar säkerheten och konfidentialiteten av den insamlade informationen.

Know Your Customer” (KYC) är en central princip inom finans- och banksektorn, utformad för att motverka penningtvätt, finansiering av terrorism och andra olagliga aktiviteter. KYC-kravet innebär att finansinstitut måste identifiera och verifiera identiteten på sina kunder innan de etablerar en affärsrelation eller utför transaktioner. Detta inkluderar att samla in grundläggande personuppgifter, som namn, adress och personnummer, samt att bedöma kundens riskprofil och övervaka deras transaktioner för att upptäcka misstänkt beteende.

Följa miljölagar och förordningar, som begränsningar av utsläpp och avfallshantering. Företag måste vidta åtgärder för att minimera sin miljöpåverkan och främja hållbarhet.

EU:s direktiv om skydd för visselblåsare syftar till att stärka skyddet för individer som rapporterar om missförhållanden. I Sverige känd som Lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden (2021:890).